Elfte September

  2011-09-11 / 19:22:47 / Vardag /
Alla pratar om detta idag, men känner att jag måste dela en tanke jag med.
Jag var liten när detta hände, 8 år närmare bestämt, men jag minns dagen väl. Jag hade lekt med min kompis Erica och kom hem, mamma kollade på tvn och jag satte mig i hennes knä och såg hur husen förstördes. 

Efter jag kommit hem från min pojkvän i eftermiddags såg jag att det var en dokumentär om det hela på tv4 fakta så har suttit framför tvn ett tag och kollat på det hela. Så otroligt hemskt, man kan inte sätta sig in i situtationn överhuvudtaget, men det känns verkligen i hjärtat.
De ser hur det första huset förstörs, de förstår inte att det är terroirster, förens nästa flygplan en stund efter kör in i nästa hus. Man fick se filmer från människor som själva filmat, de fick sådan panik när de förstod att de va en terroristattack. Tänk tanken att inte veta hur många fler plan det skulle kunna komma och vem vet, de kanske skulle ha släppt ner hundratals bomber...
Turen i det hela var att bara 2 av 4 plan "lyckades" komma fram till world trade center, de andra misslyckades och störtade någon annanstans.
Skänker en tanke till USA, till alla som mist någon Osv.
En film som får en att förstå lite hur det var att förlora någon i detta attentat är filmen Remeber Me



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

design av: joannalicious
RSS 2.0